TATTOO #6 AND #7

 

Bilden togs i februari förra året då heartagramet var nytt. Det var två månader efter texten gjordes. Jag insåg ju att eftersom jag slutade att blogga runt tiden då jag gjorde texten på revbenen så har jag ju aldrig berättat om tatueringarna. 

 

Hur som helst så har det spekulerats i av flertalet personer om just den här tatueringen. De har "anklagat" mig för att ha gjort en tatuering till mitt ex, vilket jag verkligen inte gjort. Varken texten eller heartagramet är till mitt ex (och nu kommer jag garanterat få en kommentar där det står "han är inte ditt ex" men jag kunde inte bry mig mindre), men jag förstår varför man skulle kunna tro det då han var den som fick mig att börja lyssna på HIM igen efter några års uppehåll från deras musik. 

 

Låten som texten är tagen från är en låt som ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Den berättar en kärlekshistoria. Den berättar om hjärtan som krigar, hjärtan som är fulla på drömmar av allt som gått förlorat. Hjärtana måste få blöda. Orden ur refrängen beskriver låten bäst, helt enkelt, trots att den övriga låten är underbar. När jag hör den här låten känner jag genast känslan jag kände varje gång jag lyssnade på den under hösten 2013. De flesta gångerna råkade vara med just mitt ex, men det hör inte till. Den här tatueringen är tillägnad en tid där jag var väldigt lycklig och mådde bra, trots att allting var kaos och jag inte alls mådde bra. Det finns ingen som riktigt kan förstå vad jag menar, tror jag.

 

Tatueringarna, texten och heartagramet, är gjort av en vän och det syns väl lite kanske. Jag är glad att jag gjorde just den här tatueringen hos en vän och inte min vanliga tatuerare. För vet ni vad? Den ska inte vara perfekt. Den ska vara kantig och jävlig, precis som verkligheten är. 

 

NEWS

 

Hej alla fantastiskt vackra bloggläsare! Jag blir lika förundrad varje gång jag av en slump går in och kollar statistiken. Ni är ju flera hundratals som fortfarande kikar in här varje dag, trots att ni förmodligen vet att jag inte bloggat regelbundet på ungefär 1,5 år. Jag har aldrig varit riktigt öppen med varför jag slutade skriva regelbundet, men det var kort sagt för att jag träffade någon (eller träffade och träffade, vi hade känt varann i fyra år) som jag blev kär i och vi fick smyga med allting väldigt länge och sedan blev allt bara kaos. Jag FICK INTE skriva om det som gjorde mig lycklig och då var jag inte lycklig längre och glömde bort hur man skrev då man faktiskt var lycklig. Jag har inte hittat tillbaka till den delen av mig själv, för vare sig jag vill det eller inte, så fanns den där personen med mig och stöttade mig från dag ett då jag bestämde mig för att göra något riktigt av bloggen. Så då han försvann försvann delen av mig som levde för bloggen. 

 

Men nog om det. Jag har lite roliga grejer att berätta för er. Jag jobbar på för fullt varje dag nu, som vikarie på förskola, och jag trivs verkligen. Jag har tre förskolor jag är på och jag kunde nog inte ha hittat bättre förskolor (förutom den jag gjorde min första VFU på, den var bäst) och barnen är helt underbara på de tre ställena. Idag ritade två av barnen teckningar jag fick ta hem. Det är nästan som att ha egna barn, det här. Haha. Bara det att jag slipper att ha dem på heltid. Skönt, för det vill jag verkligen inte. Och som det alltid har varit så älskar alla barn mig från dag ett. Det är så himla underbart då de kommer springandes och kramar mig då jag kommer dit på morgonen och ska hem på eftermiddagen. 

 

Nu flyger jag iväg, sedan när blev detta en blogg om jobbet på förskola? 

 

GRAVITY

 

And we fly... 
Fly into outer space 
I float away but you're my gravity
Die to love another day
We rise again and lose our gravity 

 

SISTA LEDIGA DAGEN



Idag har jag haft min sista lediga dag (bortsett från söndagarna) på typ tre veckor. Fy fan vad jag ska dra in pengar nu. Imorgon jobbar jag på ny förskola för att sedan jobba natt på Oscar på både fredag och lördag. Sedan har jag två veckor med jobb varje dag på förskola och tidiga pass på Oscar både fredag och lördag. Det här ska bli intressant!!!

Min lediga dag har spenderats med Issa. Vi har varit i stan, åkt bil, skrikit på en sten och suttit på Norra Berget. Så ja, det har varit en händelserik dag måste jag säga. Vi har tagit oss hela vägen till Matfors lyssnandes på HIM. Påväg tillbaka till stan åkte vi över Sörfors och lyssnade på Gojira. Tycker vår spellista varit helt perfekt. 

 

Älskar livet totalt en sådan här dag, trots att man blir cp arg på en sten iallafall. Hahaha. Men ja, nu vet ni vad jag gör ett tag framöver iallafall. Jag jobbar. Skönt att slippa sitta hemma och plugga bara. Det måste ju i och för sig göras det med, men det är skönt att slippa varje dag. 

 

I'M MARCH

 

Fotograf: Evelina Ytterbom

Smink & hår: Salong Barock

 

Kommer ni ihåg den där gången i höstas då jag var sminkad helt crazy med en massa färger i håret som aldrig ville släppa? Jo, det var ju för Salong Barocks kalender för 2015. Jag fick vara mars. Jag kan inte säga annat än att mina ögonbryn fan var helt fantastiska. Tänk om de alltid kunde se ut sådär! Det här var så sjukt kul och jag är glad att jag fick vara med och göra det här. 

 

Det är ju mars nu, och jag tänkte att ni skulle få se bilden även här på bloggen. Vad har hänt för mig i mars då? Jo, jag jobbar för fullt på Oscar på helgerna som vanligt, men det har även tillkommit något nytt.. Jo, jag är ute och vikarierar på några förskolor vid behov. Det känns så sjukt kul och jag är så glad över att jag får chansen att visa vad jag kan. Jag har dessutom shoppat för fullt på Riotlab nu när de öppnat i nya lokaler i stan. Jag längtar efter att få visa er de nya helt grymma kläderna jag fått med mig hem därifrån!!!

 

Glöm inte att följa mig på Instagram, förresten.

 

IF YOU ARE LUCKY ENOUGH TO BE DIFFERENT DON'T EVER CHANGE



Peggy Bundy Cheerleader Skirt & Lucky Enough Racerback

 

Precis som rubriken säger - if you're lucky enough to be different don't ever change. Jag har sett på tok för många speciella människor gå en helt annan väg och förändras till något de inte är - ofta för någon annans skull. Känslan då man ser en vän förändras på det sättet gör ont i själen. Folk som alltid gått sin egen väg som sedan går vidare för att bli som alla andra och leva ett helt vanligt svenssonliv. Något jag vet att många i min gamla umgängeskrets aldrig önskade sig. 

 

Nä, fortsätt vara den du är och förändras aldrig. För om du har turen att våga gå din egen väg och vara annorlunda så ska du hålla fast vid det. Vad som än krävs. Fortsätt vara samma fantastiska människa livet ut, för då blir allt lite bättre. 

 

I'm a beautiful disaster. 

 

JAG HAR KÖPT EN BAS



Äntligen har jag tagit tag i något jag velat göra i fem år. Jag har äntligen köpt en bas och håller på att lära mig att spela. Ett av mina ex började försöka lära mig men eftersom jag inte hade något tålamod så gav han upp. Ett annat ex lovade att lära mig då allt såg annorlunda ut, men så blev det aldrig. Nu skiter jag i hjälp, nu gör jag det bara. Nu har jag lagt ned pengar på en bad och videolektioner via nätet, så nu ska jag lära mig på riktigt och jag ska bli grym. Med min envishet så blir det inte allt för svårt. Jag får alltid vad jag vill ha på grund av min envishet. Släpper jag det så var det inte värt det. Nä nu jävlar kör vi.

Mina kläder från Black Milk ser dessutom så jävla mycket coolare ut med en bas bredvid. Här är min nyaste fantastiska klänning. Och jo, jag har eventuellt fått ett till vikariejobb på en förskola med. Allt känns så jävla bra just nu.

 

DET DÄR MED BADKAR..





Jag vill aldrig, aldrig, aldrig kliva upp ur badkaret. Det bästa som finns är fan att ligga i badet med på tok för mycket skum, en ful boll (eller något?) på huvudet och världens bästa musik. Jag älskar min pojkvän och min familj lite mer än jag redan gjorde för att de köpet ett badkar till mig i födelsedagspresent. Det må vara det konstigaste jag någonsin fått och det låter fortfarande sjukt konstigt att säga det högt.. "Jag fick ett badkar i födelsedagspresent". Bästa någonsin..

 

SEPTEMBER

 

Jag och Issa fick för oss att lyssna på en låt vi båda lyssnat sönder tidigare, men som jag inte lyssnat på på så oerhört länge. Fy fan vad bra den är. Den känns hela vägen in i själen. Så jävla fint. 

 

How the time passed away? All the trouble that we gave
And all those days we spent out by the lake
Has it all gone to waste? All the promises we made
One by one they vanish just the same

Of all the things I still remember
Summer's never looked the same
The years go by and time just seems to fly
But the memories remain

In the middle of September we'd still play out in the rain
Nothing to lose but everything to gain
Reflecting now on how things could've been
It was worth it in the end

 

I'M MYSELF AGAIN



När det är varmt nog ute för skinnjackan så känner jag mig verkligen som mig själv igen. Idag är det hela tio plusgrader ute och jag blev tvungen att plocka fram skinnjackan! Det är första gången jag har på mig den sedan jag blev rödhårig och jag upptäckte att insidan på jackan matchar håret, haha.

Fick dessutom en väldigt fin tröja av Lucas igår då jag fyllde år, och helt underbara shorts av mamma. mamma.

 

IT'S MY BIRTHDAY



Hej hej. Idag fyller jag 22 och kände bara för att berätta det. Just nu känns det bara jobbigt att fylla år. Jag sitter ensam hemma för att världens finaste är på jobbet, jag städar för fullt för att det ska vara fint när familjen kommer och jag är trött och less bara.

Jag har tur som har en vän som vill komma hit och fira mig idag iallafall, utöver familjen.

 

THE IMPALA

 

Som jag berättade i ett tidigare inlägg så håller pojkvännen på att få sin bil, som stått oanvänd i ett år, fixad. Jag har därför suttit och kikat runt på sidor där man kan köpa delar till hans bil, och har hittat ett par billiga sidor. Klicka här för att komma till en av sidorna jag kikat runt på. På den sidan kan man till och med fylla i registreringsnummer och få fram reservdelar. Tycker sånt är så himla smidigt. Så fort jag gör detta går tankarna genast mot bilar igen. Jag har aldrig varit intresserad av bilar, men det senaste året har jag faktiskt fått ett litet intresse av det. Det kan bero på att min pojkvän är väldigt insatt i bilar. Innan jag träffade honom visste jag inte skillnaden mellan sedan, kombi och coupé, t.ex. Så dålig på bilar var jag!

 

Jag har, ända sedan jag såg Supernatural första gången, velat ha en Chevrolet Impala -67. Jag kikar runt lite på blocket då och då för att se om det finns någon ute. Nångång kommer jag att köpa en sån bil, men de är ju rätt dyra även då de är ofixade, så det projektet för vänta några år, men någon dag kommer jag att äga en lika vacker bil som Dean i Supernatural gör. När jag väl köper en sån bil så kommer jag få mycket att göra då jag fixar till bilen iallafall. Tur jag har en väldigt bilkunnig pojkvän och även en väldigt bilkunnig pappa. 

 

Hemma hos pappa står det förresten två gamla fina bilar redan. En Merca från 50/60-talet och en Cheva från 70/80-talet. Jag kommer inte ihåg årsmsodellerna, vilket ni kanske hör, men båda bilarna hade varit så himla fina med lite småfix. En dag kommer jag och min syster att äga de där bilarna.

 

Veckans mest lästa artiklar

Fredagsprofilen: Vendela PalmgrenVårkänslor i garderobenNätets bästa butiker
En gratis blogg fr�n Devote.se. Starta en blogg du ocks�.  http://zoofie.devote.se